Skattenyheter på kryptoområdet

Den mediala uppmärksamheten avseende kryptovalutor har inte minskat. Tvärt om rapporteras dagligen om svängningar i bitcoinkursen och om olika jurisdiktioners inställning till kryptovalutor i allmänhet. Under det senaste året har det även kommit vissa klargöranden avseende beskattningen kopplad till kryptovalutor. I det följande redovisar Justus Pettersson i korthet ett urval av de skattemässiga nyheterna på området.

Nytt ställningstagande avseende staking

Den 14 december 2021 publicerade Skatteverket ett nytt ställningstagande avseende s.k. staking av ether i Ethereum 2.0. Bakgrunden till ställningstagandet är, något förenklat, att nätverket för Ethereum ska övergå från att vara baserat på tekniken ”proof of work” för validering till att istället bygga på tekniken ”proof of stake”. Ännu mer förenklat gäller att den som aktivt vill delta i Ethereum 2.0 behöver låsa in/deponera ett bestämt antal ether under en bestämd period. Fråga har därför uppkommit huruvida inlåsningen av ether innebär att dessa ska anses avyttrade. Vidare har fråga uppkommit hur belöning i form av ether med anledning av stakingen ska beskattas.

Av ställningstagandet framgår att Skatteverket är av uppfattningen att staking av ether inte är att likställa med en avyttring. Någon kapitalvinsberäkning ska således inte ske i samband med att ethern deponeras. Däremot gäller att den belöning som erhålles i form av ether ska tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital när belöningen kan disponeras. Skatteverket anser att ether, som erhållits som belöning, kan disponeras när de kan tas ut. Inkomstens storlek bestäms med hänsyn till marknadsvärdet av tilldelade ether vid den tidpunkt de kan disponeras. Detta värde utgör även anskaffningsutgift för erhållna ether.

Nytt rättsfall avseende energiskatt vid mining av kryptovaluta

Utgångspunkten är att el som förbrukas i Sverige är skattepliktig till energiskatt. Skattenivån bestäms utifrån vilket ändamål och i vilken typ av verksamhet som elen används. Bland annat gäller att el som förbrukas i en datorhall har en lägre skattenivå.

Med datorhall avses en anläggning där en näringsidkare, som huvudsakligen bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme och tillhörande tjänster, utövar sådan verksamhet, under förutsättning att anläggningen har en installerad effekt om minst 0,1 megawatt.

Utvinning, s.k. mining, av kryptovaluta förutsätter tillgång till hög datorkapacitet och är mycket energikrävande. Elkostnaden i samband med kommersiell utvinning av kryptovaluta är således en av de största kostnadsposterna.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett avgörande (överklagat förhandsbesked) från den 2 februari (mål nr 4353–21) i år tagit ställning till huruvida en anläggning för utvinning av kryptovaluta kan anses utgöra en datorhall och därigenom kvalificera för den lägre skattenivån. HFD konstaterar att det inte finns någon närmare vägledning i förarbetena om vad som innefattas i begreppet informationsbehandling. Domstolen tog ledning av hur begreppet definieras i Nationalencyklopedin och i Svensk ordbok och kom fram till att bolaget bedriver en sådan verksamhet. Sökandens anläggning ansågs därmed utgöra en datorhall som ger rätt till lägre energiskatt.

Bitcoin som officiell valuta i El Salvador

I juni 2021 införde El Salvador kryptovalutan bitcoin som officiell valuta vid sidan om den amerikanska dollarn. Att bitcoin numera utgör officiell valuta och lagligt betalmedel i en erkänd stad har gett upphov till vissa diskussioner huruvida den skattemässiga definitionen av bitcoin fortsättningsvis bör upprätthållas.

I HFD 2018 ref. 72 prövade HFD inledningsvis om bitcoin kan anses utgöra en delägarrätt, exempelvis aktier. Domstolen konstaterade härvid att bitcoin inte passar in någonstans i definitionen på delägarrätt, med motiveringen att bitcoin saknar koppling till någon underliggande ekonomisk verksamhet eller ekonomisk utveckling hos ett utgivande bolag eller liknande och därför inte kan anses vara en tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt som en aktie eller annan tillgång som utgör en delägarrätt enligt definitionen i
48 kap. 2 § IL.

HFD prövade därefter om bitcoin kan anses motsvara en utländsk valuta enligt 48 kap. 4 § IL. Det finns i svensk lagstiftning ingen definition av begreppet valuta. Enligt HFD ”torde med valuta avses ett betalningsmedel som är utgivet och garanterat av en stats centralbank eller liknande institution”. HFD konstaterade härvid att bitcoin saknar formell utgivare, att dess värde inte baseras på någon fordran från utgivaren utan bestäms utifrån marknadens tillgång och efterfrågan och att bitcoin inte heller är allmänt accepterat som betalningsmedel.

El Salvadors beslut att införa bitcoin som officiell valuta vid sidan av den amerikanska dollarn har detta gett upphov till diskussion avseende den skattemässiga klassificeringen av bitcoin.

Wistrand har tidigare publicerat artiklar om beskattning av kryptovalutor. Dessa hittar du här.